Du lägger fram en idé på mötet. Tystnad. Samtalet går vidare som om du inte sagt något. Tjugo minuter senare säger en kollega ungefär samma sak, och nu nickar alla.
Du går därifrån med en klump i magen och en tanke som gnager: inbillade jag mig, eller hände det något där?
Det hände något. Det heter härskartekniker, och det som gör dem så sega att komma åt är att var och en för sig är liten nog att avfärda.
Vad är härskartekniker
Härskartekniker är sätt att skaffa sig övertag över någon annan genom att förminska, förvirra eller tysta. De kan vara medvetna, men oftast är de inte det. Den som avbryter för tionde gången på ett möte tänker sällan att hon utövar makt, hon tycker att hon är engagerad.
Begreppet myntades av den norska socialpsykologen och politikern Berit Ås på sjuttiotalet. Hon beskrev fem tekniker. Senare har ytterligare två lagts till.
Det avgörande är inte om avsikten var ond. Det avgörande är effekten: att någon slutar ta plats, slutar föreslå saker och till slut slutar bry sig.
De sju härskarteknikerna, med exempel
Osynliggörande
Du säger något och det passerar obemärkt. Blicken vandrar, någon kollar mobilen, samtalet går vidare.
Så här låter det: din poäng möts av tystnad, och dyker upp igen tjugo minuter senare i någon annans mun.
Replik: ”Vad bra att du tar upp det, det var precis min poäng nyss. Ska vi ta det vidare?”
Förlöjligande
Din insats liknas vid något löjligt, ofta förpackat som skämt. Skrattar du med accepterar du, skrattar du inte saknar du humor.
Så här låter det: ”Där var ju någon på hugget idag.”
Replik: ”Nu förstår jag inte riktigt. Vad menar du?”
Undanhållande av information
Besluten fattas i korridoren och du får veta efteråt. Eller aldrig.
Så här låter det: ”Jo, vi bestämde det i fredags, du var visst inte med.”
Replik: ”Bra att jag vet nu. Hur gör vi så att jag är med nästa gång?”
Dubbelbestraffning
Hur du än gör blir det fel. Frågar du är du osäker, frågar du inte är du slarvig.
Så här låter det: ”Du kunde väl ha frågat?” följt nästa gång av ”Måste du fråga om allt?”
Replik: ”Jag vill gärna göra rätt. Vad föredrar du att jag gör i den här typen av fall?”
Påförande av skuld och skam
Ansvaret för situationen läggs på dig, gärna för något du inte styr över.
Så här låter det: ”Vi andra hann ju.”
Replik: ”Det stämmer att jag inte blev klar. Låt oss titta på varför, för jag tror inte det handlar om tempo.”
Objektifiering
Samtalet handlar plötsligt om ditt utseende, din ålder eller något annat som inte har med saken att göra.
Så här låter det: ”Vad piggt du ser ut idag, till skillnad från i måndags.”
Replik: ”Vi håller oss till frågan. Var var vi?”
Hot och våld
Den sista tekniken handlar om att skrämma, öppet eller underförstått. Här slutar det vara ett kommunikationsproblem. Det är en arbetsmiljöfråga och ska hanteras som en sådan.
Fyra principer när du ska bemöta härskartekniker
Synliggör i stället för att ge igen. Den som slår tillbaka hamnar i samma spel och förlorar ofta rummet. Den som sätter ord på vad som händer flyttar hela situationen ut i ljuset, och där fungerar tekniken inte längre.
Fråga hellre än påstå. ”Vad menar du?” är svårare att avfärda än ”Nu är du elak”. Frågan tvingar den andra att formulera sig, och det är oftast där det tar stopp.
Håll dig till saken. Så fort samtalet handlar om dig i stället för om frågan har du förlorat mark. Ta tillbaka ämnet.
Var den vuxna i rummet. Det låter banalt men är det inte. Den som behåller lugnet vinner rummet, även när hon har fel. Särskilt när hon har rätt.
Vision har en bra genomgång av teknikerna ur den utsattas perspektiv, och Prevent har samlat konkreta exempel från arbetslivet.
Det som avgör om repliken fungerar
Här kommer den del som nästan aldrig nämns, och som vi ser i varje träningsgrupp.
Replikerna ovan är inte magiska. Samma mening fungerar eller faller beroende på hur den sägs.
Tempot. Svara inte direkt. Ta en sekund. Det signalerar att du väljer vad du säger i stället för att reagera.
Rösten. Går tonen upp i slutet blir påståendet en fråga och frågan ett tvivel. Håll tonen nere i slutet av meningen.
Pausen efter. Säg din mening och säg sedan ingenting. De flesta förstör en bra replik genom att fylla ut med förklaringar. Tystnaden gör jobbet åt dig.
Blicken. Titta på personen medan du säger det, inte ner i bordet och inte på chefen för att söka stöd.
Kroppen. Hopsjunken hållning motsäger orden, och när kropp och ord säger olika saker tror folk på kroppen. Vi har skrivit mer om det i guiden om kroppsspråk.
Det här går att träna, och det är faktiskt det enda som gör skillnad i stunden. Att veta vad man borde ha sagt är lätt. Att få fram det med stadig röst mitt i situationen är något annat.
Härskartekniker i digitala möten
Det digitala mötet är en perfekt miljö för osynliggörande, eftersom alla verktyg för att ta plats fungerar sämre.
Handen i luften ignoreras lättare än en person som lutar sig framåt. Avbrott blir vanligare eftersom fördröjningen gör att man talar i mun på varandra. Och den som stänger av kameran blir bokstavligen osynlig.
Tre saker hjälper. Skriv i chatten om du blir förbigången, det är svårare att ignorera text. Be mötesledaren om en runda. Och ha kameran på, även när ingen annan har det.
Härskartekniker du själv använder utan att märka det
Den obekväma delen. Nästan alla använder några av de här teknikerna ibland, utan avsikt.
Kollar du mobilen när någon talar? Det är osynliggörande. Skämtar du bort en invändning? Förlöjligande. Informerar du den du tycker mest om först? Undanhållande.
Ett enkelt test: notera under en vecka vem du avbryter och vem du låter tala till punkt. Mönstret brukar vara tydligare än man vill.
Det här hänger ihop med aktivt lyssnande mer än med maktspel. Den som lyssnar på riktigt utövar sällan härskartekniker av misstag.
Så stoppar du härskartekniker som mötesledare
Leder du mötet har du mest makt att förändra, och minst behov av att konfrontera någon.
Ge tillbaka ordet: ”Vi hann inte höra klart, kan du ta det igen?”
Namnge idén: ”Det där var Annas förslag, vad tycker ni om det?”
Kör en runda innan diskussionen. De tystare kommer in innan de starkaste satt ramen.
Sammanfatta högt vad ni bestämt och vem som sa vad. Det är svårt att stjäla en idé som redan fått ett namn.
Det här är en del av det kommunikativa ledarskapet och det går att göra utan att peka ut någon.
När det inte längre är härskartekniker
Det finns en gräns där det här slutar vara något du ska hantera själv.
Upprepade kränkningar riktade mot en person är kränkande särbehandling, och arbetsgivaren har ett ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. Då är rätt väg chefen, HR eller skyddsombudet, inte en bättre replik. Suntarbetsliv har material för hur en arbetsplats kan arbeta förebyggande.
Blir du hotad, gå därifrån och ta hjälp. Ingen replik i världen är värd det.
Att träna för skarpt läge
Det du läst här är enkelt att förstå och svårt att göra. Skillnaden ligger i om meningarna finns där när det händer, med en röst som håller.
Det tränar vi i grupp, med rollspel av verkliga situationer, i vår kommunikationskurs för företag. Vill du utvecklas i att ta plats och tala med tyngd även när det skaver, titta på vår talarträning.
