…som får det digitala rummet att lyssna
En analys av en digitial föreläsning med retorikexperten Filip Rejneby
Vi befinner oss i en digital föreläsning med Filip Rejneby.
Bokadero är moderatorer för dagen. De hälsar välkomna, berättar vad vi ska få uppleva och förklarar upplägget. Två parallella föreläsningar väntar i olika digitala rum och vi som deltar väljer själva vilken talare vi vill lyssna till.
Jag väljer att lyssna på Filip.
Mannen som möter oss talar med lugn stämma. Blicken är skarp och tydlig, han känns avslappnad men samtidigt på tå. Närvaron Filip förmedlar märks direkt trots att mötet sker genom en skärm. Han tar rummet men lugn pondus och stor finess, trots faktumet att rummet är digitalt varför publikens reaktion är extremt svår att upptäcka och än knepigare att interagera med. Det som väntar är insikter och retoriska verktyg som anaforer, presentationsteknik, kroppsspråk med mer.
Speaker Academy analyserar:
En artikelserie med reflektion kring framförande, innehåll, publikinteraktion, retoriska grepp med mer från etablerade talare i syfte att sprida kunskap & förståelse i vad det är som de ”bästa” gör till värde för fler.
Kort om Filip Rejneby
Filip Rejneby arbetar som föreläsare och retorikexpert med fokus på presentationsteknik och muntlig kommunikation. Han beskriver sig själv som den stammande retorikern, en formulering som både speglar hans bakgrund och hans budskap.
Vägen till scenen började inte i självklar trygghet. Under uppväxten upplevde Filip stamning som ett hinder i vardagen.
För 20 år sedan tränade jag hemma med min mamma på att ringa och beställa pizza. Det var en av mina största rädslor.
Just därför blir hans arbete med presentationsteknik särskilt intressant. När någon som själv upplevt talrädsla analyserar vad som fungerar på scen uppstår en kombination av personlig erfarenhet och metodisk analys.
Det digitala rummets naturliga utmaningar
På Speaker Academy vet vi att det kan vara en utmaning nog att ta en fysisk scen. Att ta en digital scen med finess kan ibland vara ännu svårare. När publiken sitter utspridd bakom skärmar krävs struktur, närvaro och tydlighet för att hålla uppmärksamheten levande.
Det är just det vi ska få uppleva här.
En person som har gjort det till sitt kall att förstå och beskriva hur människor presenterar effektivt inför andra. En talare som kombinerar analys av retorik med en egen resa som gör ämnet personligt.
Vi får möta Filip Rejneby, den stammande retorikern, men så mycket stammande får vi inte uppleva. Vi ser snarare en person som djupdykit i ämnet och gjort en personlig resa många skulle kunna se som osannolik.
Presentationsteknik med finess
Eftersom Filip, precis som vi på Speaker Academy, arbetar med att skickliggöra människor som vill ta en scen och nå fram med sitt budskap. Så just därför är det lite extra spännande även för oss att följa en sådan här digital föreläsning.
Förenklat brukar vi tala om tre byggklossar i ett starkt framförande. I analysen nedan kommer vi därför ibland spegla det Filip gör i sin föreläsning mot hur vi själva beskriver liknande fenomen i Speaker Academys egna modeller i nedan tre sammanfattande byggklossar:
Det trygga fundamentet handlar om trygghet i både kunskap och framförande. Här ryms förberedelse, närvaro och tekniker för att hantera nervositet.
Det förankrade budskapet handlar om hur tankar struktureras så att publiken förstår och minns innehållet.
Det tilltalande tilltalet handlar om hur budskapet lever genom tempo, pauser, röst och kroppsspråk.
Presentation, inte prestation
Många ser ett framförande som en prestation. Något som ska klaras av, men man kan också välja att se det på ett annat sätt, som en presentation, nästan som en present vi ger till andra. Hur väl vi lyckas göra presenten mottagarvänlig innebär därför hur väl vi kommunicerar och ger värde.
Med ovan tre byggklossarna som lins går vi tillbaka till det digitala rummet och återvänder till Filips föreläsning.
Tisdagen den 3:e mars 2026 kl. 11.30
Det är strax lunch när det är dags för webinariet och deltagarna loggar in från olika platser. Moderatorerna väntar tålmodigt in de sista eftersläntrarna som ännu inte hittat rätt. Precis som i ett fysiskt konferensrum tänds och släcks kameror, mikrofoner mutas och avmutas, små tekniska justeringar görs innan allt landar.
Skärmen blir mötesrummet och vi som är på plats kommer med olika bakgrund, olika förväntningar, olika utmaningar.
När du nu tänker digitala möten så kanske du får bilden av era egna digitala möten där den som presenterar eller de som är i mötet inte ses och upplevs på samma sätt som i ett fysiskt rum. Ljud, ljus, kroppsspråk, tempo, interaktion försvåras oftast digitalt jämfört med det samspel som kan ske i det fysiska rummet..
Det vi får möta är inte en föreläsare som sitter hopkrupen framför en laptop med otydligt ljud eller dålig belysning utan möter oss stående i helbild. Här finns en genomtänkt digital scen.
Föreläsaren till vänster, med ett genomtänkt bildspelet till höger som tas fram när något ska visas. Annars fokus på föreläsaren. Hatten av till Bokadero som uppenbart har stor erfarenhet av att proffsigt göra det digitala mötet till en upplevelse, Dessutom använde sig Filip av ett ritblock där tankar kunde visualiseras under presentationens gång.
De digitala besökarnas förväntningar möter nu guiden för dagen.
Filip Rejneby.
Nervositet som biologi
Tidigt i föreläsningen sätter Filip perspektiv på talrädsla.
75 procent av alla människor skulle tacka nej till en karriärmöjlighet om det innebar att de måste tala och presentera inför andra.
Filip Rejneby
Nervositet inför presentationer är alltså inte ett individuellt problem. Det är en mycket vanlig reaktion.
Ur ett Speaker Academy‑perspektiv är detta en del av det trygga fundamentet. När vi förstår att nervositet är biologisk snarare än personlig blir den lättare att hantera. Även trygghet i vår egen kunskap och tilltro spelar in.
Filip förklarar också vad som faktiskt händer i kroppen när vi ställer oss upp och ska tala inför andra. Hjärnan tolkar situationen som en potentiell risk, och då skickas stressignaler ut i systemet.
Han nämner två stresshormoner som snabbt kan slå på när vi hamnar i ett sådant läge, adrenalin och kortisol. Det är en helt normal reaktion, och det är precis därför så många känner igen symptomen.
Det här kopplar Filip till ett evolutionärt perspektiv. För länge sedan var vi beroende av flocken för att överleva. Att ta ordet inför andra kunde upplevas som att utmana gruppen, eller den som hade mest makt, och i ett sådant sammanhang kunde risken i värsta fall vara att bli utesluten.
Det är lätt att le åt jämförelsen, men poängen är viktig. Hjärnan gör inte alltid skillnad på ett verkligt hot och en modern presentations-situation, den reagerar ofta på samma sätt.
När hotresponsen triggas, med amygdala som hjärnans larmsystem, startar kroppens klassiska kamp eller flykt‑respons, pulsen ökar, andningen blir ytligare, musklerna spänns, och tankarna börjar rusa. Det betyder att nervositeten många känner inför en presentation inte är något konstigt. Den är i själva verket ett tecken på att kroppens skyddssystem fungerar.
Samtidigt blir insikten viktig. Förstår vi att reaktionen är biologisk, och dessutom hormonellt driven, kan vi också arbeta med kroppen för att påverka den. Det är här Filip går vidare till ett av sina mest konkreta verktyg, andningen.
Andning som verktyg
Filip Rejneby beskriver också en konkret teknik han själv tillämpat för att sänka stressnivån inför ett framförande.
Han säger ungefär så här: ibland kan det vara klokt att ta en liten paus innan presentationen börjar. Gå undan en stund. Kanske till och med in på toaletten en kvart innan. Inte för att gömma sig, utan för att landa i kroppen.
Stå stadigt med båda fötterna i golvet. Lägg händerna på magen så att du känner hur andningen rör sig. Andas sedan långsamt in genom näsan i ungefär tre sekunder. Andas ut genom munnen i tre sekunder. Gör detta tio till trettio gånger.
Det låter nästan för enkelt, men effekten kan vara påtaglig. När andningen går ner i magen sänks pulsen, kroppen signalerar trygghet och nervsystemet lugnar sig. Det som nyss kändes som stress börjar istället kännas som energi.
Det är därför Filip återkommer till just andningen som ett verktyg. Inte som något mystiskt, utan som ett praktiskt sätt att hjälpa kroppen att förstå att situationen inte är farlig.
Ur ett Speaker Academy-perspektiv är detta en central del av det trygga fundamentet. När kroppen är lugnare blir tanken klarare, rösten stabilare och närvaron starkare.
Det är också ett påminnelse om att mycket av ett bra framförande faktiskt börjar innan vi ens har sagt vårt första ord.
Reflektion
När du själv ska presentera något viktigt, börjar du då i tempo och prestation,
eller börjar du i lugn, andning och närvaro?
Kom då ihåg att grunden i ett starkt framförande byggs oftast
långt innan presentationen ens har börjat.
Struktur som skapar riktning
Vad är det egentligen som krävs för att skapa ett innehåll som gör att andra följer, lyssnar och vill ta del av det som sägs. Vad är det som ligger bakom en bra arkitektur runt ett tal.
Filip pratar mycket om enkelhet och introducerar här sin modell VVH – varför, vad och hur. Den utgår från publiken och från de frågor människor, medvetet eller omedvetet, bär med sig när de lyssnar.
- Varför ska jag lyssna på den här personen? – relaterar till själva syftet
- Vad är det egentligen personen vill säga till mig? – relaterar till hur pass innehållet anpassas
- Hur påverkar det mig direkt eller över tid? – relaterar till användbarhet och värde
Hos Speaker Academy brukar vi prata om att väcka graden av angelägenhet. Budskapet behöver vara mottagarvänligt, inte avsändarfokuserat. När publiken känner att innehållet angår dem uppstår viljan att lyssna vidare.
Publiken har tre huvudfrågor: varför ska jag lyssna, vad vill du säga, och hur påverkar det mig?
Filip Rejneby
VVH-modellen är enkel, men samtidigt en av de mest kraftfulla principerna inom muntlig kommunikation.
Även Simon Sinek beskriver en liknande tanke i modellen Why – How – What. som används idag av som en grundmodell för värdebaserad kommunikation. När vi står på en scen eller leder en presentation behöver vi därför ställa några grundläggande frågor till oss själva.
- Varför står jag här?
- Varför är publiken här?
- Vad är det jag vill att de ska förstå, uppleva och ta med sig?
Och hur kan detta bli ett värde som består, kanske till och med efter föreläsningen.
När vi analyserar detta ur ett Speaker Academy-perspektiv ligger det nära det vi själva brukar beskriva som arkitekturen i det förankrade budskapet.
Vi brukar själva beskriva arkitekturen i ett bra tal med tydlig ledstång i fyra sammanflätade steg.
Inledning
Här väcks uppmärksamheten. Jag som mottagare förstår att något är på väg att hända som är värt för mig att lyssna vidare på.
Anledning
Här skapas relevansen. Talaren gör det begripligt och intressant i vad som är viktigt just nu och varför angår detta just mig.
Vägledning
Här byggs själva innehållet upp. Argument, exempel och resonemang hjälper mottagaren att enklare förstå hur tanken hänger ihop. Retoriska verktyg, konkreta exempel, fakta och innebörder, allt i en genomtänkt struktur.
Slutledning
Här knyts helheten samman. Jag som mottagare förstår vart resonemanget leder och vad jag bör/ska ta med mig vidare.
När man lägger Filips modell bredvid denna struktur ser man hur nära de ligger varandra.
Varför motsvarar det vi beskriver som anledningen.
Vad motsvarar vägledningen, där själva innehållet utvecklas.
Hur pekar fram mot slutledningen, där konsekvenser och nästa steg blir tydliga.
Det vanligaste misstaget i presentationer är att talaren börjar direkt i innehållet. Man går rakt på vad utan att först skapa en anledning att lyssna.
När Filip beskriver sin modell gör han i praktiken samma sak som många skickliga talare gör intuitivt, han hjälper publiken att förstå varför de ska följa med på resan innan han börjar berätta vart den leder.
Retoriska grepp som skapar rytm
Filip bygger upp en tydlig förväntan innan han introducerar sitt nästa verktyg. Han stannar upp, sänker tempot något och låter publiken förstå att något viktigt är på väg.
Han säger ungefär:
-Nu kommer ni få ett av de kanske mest kraftfulla verktygen som finns.
Tänk dig att du har ett verktyg som kan förändra
hur människor tänker, hur människor känner och ibland till
och med hur människor ser på framtiden.
En retorisk teknik som är lika enkel som genial!
– Låt mig därför få presentera anaforen.
Redan här märks något som skickliga talare ofta gör. De presenterar inte bara ett begrepp, de bygger upp en förväntan kring det. Publiken förstår att något viktigt är på väg och blir därför mer uppmärksam när själva verktyget introduceras.
När Filip sedan börjar förklara vad anaforen är rör han sig från förväntan till tydlighet, och från struktur till språk. Han visar hur själva formuleringen kan hjälpa publiken att både förstå och minnas det som sägs.
Filip beskriver det ungefär så här:
En anafor är när du upprepar samma ord eller samma början i flera meningar efter varandra. Det kan vara första ordet i meningen, men ibland kan det också ligga lite senare i formuleringen. Poängen är att publiken känner igen mönstret.
Här navigerar Filip mottagarna (vi som lyssnar) från struktur till levande språk och betoningsteknik. Här börjar han visa hur själva formuleringarna kan hjälpa publiken att både förstå och minnas det som sägs.
Filip använder även egna formuleringar för att visa hur tekniken fungerar i praktiken. I föreläsningen demonstrerar han hur en talare kan upprepa samma inledning för att förstärka en tanke, ungefär i stil med:
För att ytterligare betona värdet av anaforer använder han just anaforen i nedan exempel med tydligt Du-tilltal.
- Du kan påverka hur människor tänker.
- Du kan påverka hur människor känner.
- Du kan påverka hur människor agerar.
Genom att låta samma början återkomma förstår publiken snabbt mönstret och kan följa hur tanken utvecklas.
Vi känner också igen tekniken från många klassiska tal. Ett av de mest kända exemplen är Martin Luther Kings berömda formulering:
“I have a dream”.
När samma början återkommer uppstår en tydlig puls i språket. Publiken känner igen strukturen och kan därför lägga mer energi på innehållet.
I Filips föreläsning blir detta ett sätt att visa hur talare kan göra sina budskap mer minnesvärda. Det handlar inte om att göra språket mer avancerat, utan tvärtom om att göra det tydligare.
Hos Speaker Academy pratar vi ofta om att betydelser behöver bäras av språkliga mönster. När publiken hör en rytm eller ett återkommande uttryck blir det lättare att förstå vad som är viktigt.
Här brukar vi också lägga till ytterligare ett klassiskt retoriskt grepp, nämligen tretalet.
Tre är ett märkligt kraftfullt tal i kommunikation. När vi grupperar idéer i tre delar uppfattas de som mer kompletta och mer minnesvärda.
Vi ser det överallt.
- Frihet, jämlikhet, broderskap.
- Veni, vidi, vici.
- Vision, strategi, genomförande.
När anaforen och tretalet kombineras uppstår en särskilt stark effekt. Samma formulering återkommer samtidigt som tanken utvecklas i tre steg.
Det är också här man märker hur Filips föreläsning hela tiden rör sig mellan analys och praktik. Han visar inte bara vad retoriska grepp är, utan hur de faktiskt används av skickliga talare.
För publiken innebär det att presentationen inte bara blir en genomgång av teori, utan en upplevelse där man själv börjar höra rytmen i språket.
Filip använder också klassiska retoriska verktyg i sina exempel.
Anaforer och tretal är kanske två av de allra mest kraftfulla. När tre tankar binds ihop i en rytm blir budskapet lättare att minnas.Att göra ett budskap relevant och mottagarvänlig är en av talarens viktigaste uppgifter. Tekniken bakom detta utgör därför en central del i det förankrade budskapet.
PowerPointen är inte presentationen
Ett av de mer konkreta partierna i Filips föreläsning handlar om hur vi använder visuella hjälpmedel.
“PowerPointen är inte presentationen. Det är du som är presentationen.” Filip Rejneby
Det kan låta självklart, men i praktiken händer ofta motsatsen. Många talare gömmer sig bakom sina slides. Textmassor fyller skärmen, och talaren börjar läsa innantill. Resultatet blir att publiken läser istället för att lyssna.
Filip beskriver därför PowerPoint mer som ett visuellt stöd än som själva innehållet.
Slides ska hjälpa publiken att se strukturen i det som sägs. De ska förstärka kontraster, tydliggöra poänger och göra det lättare att minnas det viktigaste.
Filip ger flera konkreta tips kring hur man kan tänka:
- Använd kontrast så att det viktigaste framträder tydligt.
- Visa få ord, inte hela resonemang. Låt bilden förstärka poängen istället för att upprepa det som redan sägs.
- Tänk på att publiken ska kunna lyssna på dig, inte läsa samtidigt.
I föreläsningen märks också hur Filip själv använder sina bilder. De fungerar som visuella ankare i presentationen. När en ny tanke introduceras får den ett visuellt stöd, men fokus ligger fortfarande på berättelsen och på talaren.
Ur ett Speaker Academy-perspektiv ligger detta nära hur vi själva brukar beskriva relationen mellan talare och visuellt stöd.
PowerPoint är inte presentationen, det är du!
Bilderna du visar i din PowerPoint är till för att förstärka budskapet. Håll det enkelt och tydligt och kom ihåg att PowerPoint inte handlar om mycket information. Det handlar om att make your point more powerful.
Använd därför inte PowerPoint som en snuttefilt, utan som ett verktyg som hjälper dig att nå ut, och nå in, mer effektivt.
Kroppsspråk, tempo och pauser
Mot slutet av föreläsningen går Filip in på något som ofta avgör hur ett budskap faktiskt landar, nämligen hur vi använder kroppen, tempot och pauserna när vi talar.
Han beskriver hur nervositet snabbt blir synlig i kroppen. När vi känner oss osäkra börjar vi ofta skydda oss själva.
Armar hamnar i kors, händer placeras framför magen eller att kroppen omedvetet börjar gunga lite från sida till sida.
Det är, som Filip förklarar, helt naturliga reaktioner. Kroppen försöker skapa trygghet. Problemet är bara att publiken ibland tolkar dessa signaler som osäkerhet.
Filip pratar också om tempot i talet. Många som blir nervösa börjar prata snabbare. Orden kommer tätare, meningarna kortare, pauserna försvinner.
Men pausen är, enligt Filip, ett av de mest underskattade verktygen en talare har.
När talaren vågar stanna upp händer två saker samtidigt. Publiken får tid att tänka och talaren får tid att andas.
Det skapar både tydlighet och närvaro.
Filip visar också hur tempoväxling kan hjälpa publiken att förstå vad som är viktigt. När tempot sänks signalerar talaren att något centralt är på väg att sägas. När tempot höjs kan energi och engagemang byggas upp.
Kroppsspråk, röst och pauser blir därför inte bara ett sätt att framföra orden, de blir en del av själva budskapet.
Det är också här vi på Speaker Academy brukar prata om den tredje byggklossen i ett starkt framförande, det tilltalande tilltalet. När kroppsspråk, tempo och pauser samspelar uppstår dynamik. Budskapet blir mer relevant och mer intressant för publiken.
Bland de stora retorikerna hittar vi Cicero som talade om att ett budskap ska movere, det ska beröra, docere, det ska utbilda, och delectare, det ska behaga.
Just i detta behagande hittar vi mycket av det som sker i framförandet. Hur vi klär vårt budskap, hur vi ger klang åt det genom röst och kroppsspråk, hur vi arbetar med tempo och dynamik, men också hur vi interagerar med publiken.
Läs gärna mer i vår övergripande serie om det tilltalande tilltalet, det förankrade budskapet och det trygga fundamentet
Speaker Academy reflektion
När vi på Speaker Academy analyserar föreläsare tittar vi inte bara på talaren. Vi tittar också på publiken.
Hur reagerar människor och hur länge håller de uppmärksamheten. Vad är det som händer i rummet. Är publiken aktiv eller passiv?
I den här digitala föreläsningen så var en sak särskilt tydlig. De deltagare som hade kameran på var tydligt närvarande. De lutade sig fram, tog noteringar, nickade igenkännande och följde aktivt med i resonemanget.
Det i ett digitalt rum innebär ett väldigt fint betyg till talaren.
Det vi ser är egentligen samspelet mellan flera delar av ett starkt framförande.
Filip bygger ett tryggt fundament genom att normalisera nervositet och ge konkreta verktyg som andning och förberedelse.
Han skapar ett förankrat budskap genom tydlig struktur. Modellen varför, vad och hur hjälper publiken att förstå vart resonemanget är på väg.
Genom tempo, pauser, kroppsspråk och språkliga grepp så skapar han ett tilltalande tilltal där budskapet inte bara förstås, utan också känns levande.
Det är just i samspelet mellan dessa tre byggklossar som något händer i rummet. Publiken följer med.
Och i ett digitalt rum, där uppmärksamheten annars lätt försvinner, är det kanske det tydligaste tecknet på att kommunikationen fungerar.
Key Takeaways
- Förstå talrädsla som en vanlig och biologisk reaktion.
- Använd andning och förberedelse för att stärka det trygga fundamentet.
- Skapa tydlighet genom struktur, varför, vad och hur.
- Förstärk budskap med retoriska grepp som anaforer och tretal.
- Låt PowerPoint förstärka talaren, inte ersätta talaren.
- Arbeta med tempo, pauser och kroppsspråk för att skapa närvaro.
Är DU nyfiken på Filip Rejneby? Då hittar du honom enkelt via denna länk till hans webb
Kanske är du även intresserad av:
